Lillen


Kommentar + Svar

Anonym

Måste det alltid finnas en orsak till att det går "mindre bra"? Dåligt underlag, konstig bana, du red dåligt osv. Måste du alltid hitta orsaker? Kan det inte bara "hända"? Hoppas du fattar.

 

Enligt mig så finns det en anledning till allt här i livet, oavsett om det gäller häst eller något annat. Saker och ting "händer" inte bara utan allt har en förklaring bakom sig. 

 

Kör du till exempel av vägen med bilen så kan du ju inte bara säga att "det hände bara".

Vad var det för underlag? Var du själv inte tillräckligt uppmärksam? Var det något fel på bilen? OsvOsvOsv.. 

 

Om jag ska kunna utvecklas som ryttare så måste jag gå igenom vad som blev fel och vad som blev rätt, för att sen kunna undvika att göra om samma misstag igen. 

Oftast ligger felen på mitt bord och då säger jag det för att senare kunna undvika detta. Visst hästen kan ha en dålig dag och förutsättningarna kan ligga på minus, men då måste jag som ryttare vara tillräckligt skicklig för att klara ut situationen ändå, jag är inte där idag men om jag inte ser mina eller hästens brister så kan vi aldrig ta oss dit heller. 

 

 

 


Pay and Jump

Igår fick Lillen och Älgen åka på en Pay and Jump och skutta av sig lite. 
 
Lillen skulle egentligen gå 80+90cm men eftersom han la mest energi på allt annat än hindren i första rundan så fick det bli två rundor på 80cm istället. 
 
Första rundan resulterade i två stopp, ett på första hindret och ett på ett räcke längre in i banan. Han sprang med huvudet mellan benen och var inte beredd på att det skulle komma ett hinder så han stannade inte för att han var rädd utan för att han inte fattade. Det var en jätte konstig sväng till första hindret så jag förstår att han inte förstod att han skulle hoppa. 
 
Andra rundan gjorde han klockrent. Det blev ett lite konstigt språng på första och på ett räcke men annars hoppade han jättefint och bjöd bra. Så jag är ändå nöjd med honom trots att det blev lite knas i första klassen. Det här är ju trots allt bara 3e gången han hoppar efter 3 månaders uppehåll så då får man faktiskt göra lite missar. 
 
Film på andra rundan kommer. 
 
Älgen tyckte också att det var lite kul att få komma iväg och skutta lite. Helt ok bjudning och fina språng. Jag är lite ringrostig fortfarande så jag red väl inte speciellt bra, men det är hon ju van med så hon körde sitt egna rejs.  
Felfri i första och rev ett hinder i andra. Vad det beror på vet jag inte riktigt. Vi tappade lite bjudning i svängen och kom inte upp i språnget. Underlaget sög ganska rejält så det kan ju bero på det också. 
Men jag är väldigt nöjd med henne också. Finaste Älg. 
 
Castro fick stå för bilden idag. Här i en 1.20m där vi kom 2a. Saknar denna tid ganska rejält. Min Kung!

Kommentar + Svar

Anonym

Vad har du för mål i år med honom? Tänker du behålla han?

 

 

Har väl inga mer mål än att börja komma ut på tävlingar och komma hemifrån lite mer. Känner inte att jag kan sätta upp något mål innan jag vet hur han beter sig på tävling. 

 

Annars så skall vi väl bara stärka kropp och knopp så att vi orkar framtidens utmaningar. 😉

 

Har inga planer på att sälja han ännu iaf men man vet aldrig vart livet tar en. 🙂


Liten Prins

I Tisdags så gick ju Lillen på hoppträning för Ninna. 
Jag var ju inte säker på om jag kunde rida i sadel ens men jag åkte in ändå. Heh
Aja det gick helt ok iaf. Trav är svårt men galopp bättre. 
 
Lillen var ovanligt snäll och busade inte alls lika mycket som sist. Han blir dock lite grinig i svängar ibland, han knäcker ju gärna av och bara springer fort istället för att komma upp lite och sätta sig på bakbenen, jag hade ju inte heller några ben att prata om så jag var inte mycket till hjälp kanske. 
 
Vi hade en långsida med 4 hinder, vilket var lite svårt till en början eftersom vi inte riktigt har lika stor galopp som de andra hästarna, men han försöker alltid och hoppar även om han la till ett extra första gången. 
Sen är underlaget katastrof, det är så halt och därför vågar jag inte rida på klokt, vi har ju inte full koll på dom där bakbenen ännu och jag är inte jätte sugen på att gå omkull. Men ja han gjorde sitt bästa hela träningen och verkar alltid vilja göra sitt bästa trots att det blir lite knas ibland. Jag är inte så van med att rida hästar som gärna springer lite fort samtidigt som de knäcker av så man har ingenting i handen, men vi lär oss nog varandra snart. Huvudsaken är att han verkar tycka det är kul och hoppar det man styr på. Min lilla prins. 😍
 
Jag tror verkligen att detta kan bli en väldigt rolig häst att rida sen när han fått lite mer muskler och ork. Han har ju sin storlek lite emot sig men han har nog huvudet med sig, eller ja han tycker själv att han är störst, bäst och starkast iaf och sånna hästar gillar jag (Castro).
Söt som socker är han också så man dör ju lite varje gång man ser han. 😉
 
 

Kommentar + Svar

Anonym

Hur gammal är Lillen? Har du "tävlat" honom förut?

 

Han blir 5 år iår så han ligger ganska efter, som alla andra av mina hästar. 😉

Han gick en Pay and Jump förra året, 50+70cm, vilket han gjorde galant, men annars har han inte varit ute något. 

 

 

Anonym

Hur kan du få han så blank? Blankmedel?

 

Välmående?! 😉

Nej men jag borstade bara av han med en vanlig borste och sen torkade jag med en fiberduk för att få bort "dammet" på rumpan, inga produkter eller liknande. 😎

 

 
 

Kommentar + Svar

Anonym
 

Tycker du det är bra att träna för olika tränare i såfall varför?

 

Både ja och nej. 

Jag tror det bästa är att man hittar en tränare som man trivs med och tränar för kontinuerligt, en som passar både dig och hästen. 

Quando tränar därför för Jan och Älgen och Lillen för Ninna. 

Sen är det alltid bra att få nya ögon på sig då en ny tränare kanske ser något som inte den "vanliga" tränaren gör, både du och din vanliga tränare blir lätt "hemmablinda" och därför kan det vara bra att visa upp sig för någon annan som inte sett er så mycket eller alls. 

Denna person kommer in med helt nya ögon och andra erfarenheter och ser då kanske en lösning som inte din ordinarie tränare gör. 

 

Sen får man prova sig fram lite. Vissa tränare passar inte dig och andra passar inte hästen. Vilket var väldigt tydligt för Mikael Greveback. Med Älgen kan jag lära mig mycket på hans sätt men med Quando går det inte alls, därför kan jag träna Älgen för honom igen men inte Quando. 

Sen kommer vi aldrig att tänka likadant, han och jag, men jag kan ändå ta lärdom av vad han har att säga. Då får jag helt enkelt plocka ut det jag tycker är bra och hålla kvar vid mitt tänk i grund och botten. 

 

Jag tror dock att man skall akta sig för att träna för för många olika tränare då man nog lätt blir ganska förvirrad. Speciellt om man inte hittat sitt egna grundtänk ännu. 

 

Hoppas du fick ett helt ok svar på din fråga iaf. 

 

 

 


Måndag

Så var det måndag igen. Imorgon så hade det varit väldigt bra om Lillen kunde hoppträna för Ninna då det är Pay and Jump på söndag och med tanke på att han bara hoppat en gång med ryttare på 3 månader så hade det varit lite bra om vi kunde komma iväg iaf 1 gång till. 
Dock har mitt knä lagt av sen jag red rakt in i hinderstödet i Torsdags. Jag kan gå nästan normalt nu men det går inte jätte bra att rida i sadel, så fort jag får lite tryck på knät så skär det och gör ganska ont faktiskt, så när jag red Lillen igår så fick jag sitta ner hela ridturen, vilket inte Lillen vart jätte imponerad på.. 
Barbacka går dock bra att rida men det är ju ingen hit på hoppträning kanske. 😅 
 
Mitt gamla knä har även strulat ett tag nu. Eftersom även det knät haft det lite chill nu efter jag opererade det andra så har det självklart blivit överansträngt nu när jag börjat rida i sadel igen och ridit/hoppat fler hästar per dag. 
Det var väl i mellandagarna som det började svullna upp under knät, eller det blir som en öm knöl på muskeln som gör ont så fort du tar på den eller rör muskeln på något vis, alltså varje gång du rör på foten tex. 
När det väl blivit svullet så håller det i sig ganska länge och jag har fortfarande en liten knöl kvar, men den gör inte så värst ont längre. 
Igår natt vaknade jag dock av att det "strålade" från knölen ut till hela underbenet och det gjorde så jävla ont så jag visste inte vad jag skulle göra. Hade tagit hem ett liniment från stallet dagen innan för att ha det på det andra knät, så jag sprayade på det på knät och efter en stund så kände jag tydligt hur benet slappnade av och slutade göra ont, vet inte om det var linimentet eller om "anfallet" gick över. 
Jag kände att det började göra ont igårkväll igen så då sprutade jag liniment på en linda och hade knät lindat under natten. Jag slapp att vakna av att jag hade ont men istället så var benet lite bortdomnat och stickigt, vilket höll i sig några timmar. Vad nu detta knä har fått för knäpp vet jag inte och om det blir värre så får jag åka och kolla upp skiten. 
 
Jag struntar i om de gör lite ont varje dag och att jag kanske inte kan göra allt som en "normal" människa kan göra, men när de börjar jävlas så pass att jag inte kan rida klokt, då har de gått för långt. 😉 
 
 
 

Från Lukas till Tävlingsponny

Har klippt Lillen nu i helgen då han liknade mer ett skogsruss/nordsvensk än en ridhäst. Men nu är han iaf snygg och fin igen och gick ner säkert 100kg på 1h. 😉
 
 
 

Q


Quando

Det är något speciellt med Jans träningar. 
 
Så fort Quando kom in i ridhuset så lös han upp och gnäggade, vilket han inte brukar göra om det inte är någon kompis i närheten. Det var liksom som att han blev så glad när han kom in i ridhuset. 
 
Han taggar till lite extra i ridningen också och blir mycket känsligare för alla hjälper och överdriver gärna lite över de små hindren/bommarna. 
 
När vi började hoppa så satt väldigt mycket spänningar kvar i honom. De 2-3 sista galoppsprången innan hindren så kastade han sig iväg och fick då lite snabba och låga språng. Men de blev lite lugnare på slutet iaf. 
 
Jag lyckades självklart dra knät i ett hinderstöd redan vid andra övningen, vilket inte borde bli en så stor grej egentligen eftersom det är plaststöd, men nu var såklart hållaren precis där jag slog i knät så efter det så kunde jag inte lägga något stöd alls i den stigbygeln utan att det skar till i knät, mamma fick trava av han sen när vi var klara för det var helt omöjligt för mig. 
Men hoppa klart skulle jag självklart göra ändå. Jag fick bara sitta ner lite mer och knipa i sprången så det inte gjorde ont i landningen,  snäll som Q är så skulle han ju slänga omkring i vissa landningar också men då var det bara att snabbt försöka komma till ro igen och få tillbaka en normal galopp. 
 
Sista rundan blev helt ok, vi är inte samspelta ännu och han är lite för spänd för sitt egna bästa. Men han gjorde några helt ok språng iaf så jag är ändå nöjd om man ser på förutsättningarna. Nu hem och träna på lugnet igen så får vi se om vi kan komma tillbaka till där vi var förra året. 😊
 
 
Jag är numera ganska halt och har fått en extra knäskål, så vi får nog gå tillbaka till barbacka ridning ett tag nu tills jag kan stödja klokt på benet igen. Aja huvudsaken är ju att jag inte vrickade till knät utan slog i det, så ingen allvarlig skada skall ha skett. 
 
 
 
 
Film kommer senare ikväll. 😊

Hoppträning

Ikväll skall Q få hoppa för Jan för första gången på hur länge som helst. Nu har han ju sett hinder endel så han borde kunna hålla sig lite på mattan men annars så brukar han tycka att Jans lektioner är lite roligare än andras så han brukar kunna vara ganska busig de första 2-4 gångerna efter uppehåll. Men vi får helt enkelt se om vi kan sköta oss som vanliga hästar eller om det blir lekstuga av hela skiten. Jag skall göra mitt bästa för att hålla oss på mattan iaf. 😉
 
Jag var ju inte alls nöjd med känslan vi fick på lektionerna för Mikael och även efter dom så har han varit lite mer springig och stark än vanligt, väntar inte alls på vad jag vill utan tar bettet och lägger all tyngd på frambenen. Förhoppningsvis så kan vi slappna av båda två ikväll iaf. 😋
 
En Natta på ett stycke tjock Quando fick stå för bilden idag. Här ser ni också vilken form jag vill ha han i, här skall han kunna gå även när jag sitter med helt långa tyglar. 

Lillen

Jag kanske aldrig skulle ha sagt att jag kände mig ganska säker inför hoppträningen igår. Redan i framridningen så bockade han och busade lite, vilket eskalerade sen när hinder kom in i bilden. Han verkar tycka det är kul iaf så det är ju tur det. 😅
 
Det var inte mycket koncentration på rätt saker men sista rundan gjorde han väldigt duktigt så jag är nöjd. 
Men som sagt, han är en liten miniatyr Castro som helst gör allt på sitt vis och blir sur om någon annan säger annat. Förhoppningsvis så är han lite mer övertalningsbar än Castro, annars har jag några jobbiga år framför mig. 😅
 
Nu måste bara saxen fram så han inte behöver drunkna i sitt egna svett efter en lektion och vi kan ju hoppas att hans "Lukas" utseende som han har nu byts mot något lite mer sportigt och slimmat. 😉 
 
 
För film på knashästen så kan ni gå in på min Instagram rrhakansson. Film från sista rundan kommer upp där snart också så får ni se att han kan sköta sig också. 

Liten

Idag är det träning på den lille jäveln. Han har inte hoppat med ryttare på kanske 3-4 månader så det kan ju bli väldigt spännande. 
Han har gått nu 3 dagar i rad med ryttare och skött sig 2 av dessa dagar, så det är ju ett stort framsteg och det känns ganska säkert inför kvällen. 😉
 
Han borde klippas egentligen då han blir så himla svettig så fort nu men jag vet i satan om jag skulle vilja sätta mig på han efter det. 😅 jävla dåre. 
 
Han ser inte mycket ut för världen och beter sig därefter men jag gillar han skarpt, han har en charm i allt han gör och jag hoppas verkligen att det finns lite hopp i den där lilla kroppen.
Han är en liten mini-Castro och det är väl antagligen därför jag gillar han så pass. 
Han har humör och visar precis vad han tycker och tänker, men han har en lätthet i allt han gör och är naturligt väldigt rund i form och steg. Ingen wow-häst som drar blickarna till sig men en riktig liten charmknutte som tar sig in till den där speciella platsen i ens hjärta.
 
 
(Bli inte överraskade ifall denna text ändras till något lite mindre glatt och ljust efter kvällens lektion)
 
 
 

Kommentar + Svar

Louise

Jag hade lite samma känsla på Romeo. Första dagen va bra för oss, R är ju lite bekväm i markarbetet så där kan jag med fördel sätta tryck i honom. Men i hoppningen blev det alldeles för stressat, ingen känsla, kass precision och inga bra språng utan han bara skyndade sig över typ.. Försökte också säga hur det kändes och att vi haft problem att få honom att slappna av. Att rida mjukt och i lite lättare sits i hoppningen gjort honom mer avslappnad och stabil. Fick som svar att jag kunde rida så på tävling men inte på träning om han skulle bygga några muskler 😜

 

Ja men jag kan förstå grejen med att man måste pressa hästen för att få den att utvecklas och sätta muskler, självklart! 

Och ja, en lat häst kan det vara bra att "stressa" upp lite för att få igång kropp och knopp. Men om jag gör det med Q så låser han hela överlinjen och jobbar helt fel. Musklerna blir spända och det finns ingen harmoni i arbetet över huvud taget. Vilket jag inte tror sätter några bra muskler på hästen.

 

Sen känns det för mig väldigt svårt att hitta ett lugn på tävling om jag sätter sån press och stress runt hinder på träning. Jag tänker helt tvärt om där, träning skall ge ett lugn där hästen får använda sin egna kraft för att kunna lösa uppgifter självmant utan så mycket hjälp och tryck från ryttaren, sen på tävling kan man då sätta ett större tryck i bakbenen för att få mer kraft i språnget eftersom man redan har lugnet i hästen från träningarna. Detta ger enligt mig ett avspänt men kraftfullt språng, och det är så jag vill att mina hästar skall hoppa.

För mig känns det därför omöjligt att göra tvärt om. Iaf med en häst som tex Quando eller Romeo. ☺

 

Och nej jag är inte där med mina hästar ännu, det vet jag. Men jag tror att det är rätt tänk för att komma vidare och få mer harmoni för både ryttare och häst på träning och tävling. 😇

 

Träningshelg

I helgen så har både Älgen och Quando fått träna för Mikael Greveback. 
 
Mycket lärorikt och samtidigt en check på hur kass jag faktiskt är, iaf just nu.. heh 😉
Jag är ringrostig, hästarna är ringrostiga och passen blev därefter. Usch. 
Jag hatar att rida dåligt, tappa känslan helt bara för att jag blir tvungen att rida på ett sätt jag inte känner mig bekväm med och detta utan att få förklara vad jag tycker och tänker. 
 
Det första orden han sa till mig var, "Jag hatar när hästar går sådär som Ronjas häst gör nu, det är det värsta jag vet"- och sen fortsatte det väl i ungefär samma bana.
Jag har inte svårt att ta kritik i vanliga fall, jag vill ha kritik för att kunna göra rätt och bli bättre. Men den här helgen har jag bara känt mig riktigt värdelös och då rider jag sämre och sämre och får inte ut ett skit av passet.
 
Han tyckte att jag betslat upp mina hästar för mycket, båda går på babypelham, att jag rider mina hästar i för låg form och med näsan för långt in, jag rider för långsamt, utan tryck och sitter som ett spann skit.
Sitsen har alltid varit dålig och jag gillar att rida i undertempo, så det var ju inget nytt.. 
 
Enligt honom så beror Älgens korsgalopp enbart på för skarpt bett och för djup form, sanningen är ju egentligen att hon fått bättre koll på galoppen sen jag började ha pelham i hoppningen och det blev även mycket mindre tjafs i handen. 
Men när jag försökte förklara att hon inte kunde ta ett steg i rätt galopp som 3åring och att hon minsann inte gick på skarpt bett då så började han prata om något annat. 
Och ja Älgen knäpper av för mycket i formen just nu, men det beror ju på att hon haft vanligt bett i 3 månader och inte hoppat klokt på lika länge och då är det ju ganska självklart hon inte har rätt styrka att komma upp på bakbenen och fram med nosen. Men eftersom det inte gick att förklara något så verkade jag bara ovetande om situationen. 
 
Framridningen bestod av 40min på lång tygel och bara framåt, vilket passar perfekt för Älgen, hon behöver ju länga på sin kropp för att kunna räcka till på linjer osv, Quando däremot blir bara lång och hård, lägger sig på bettet och springer från arbetet. 
Det här är väl den hästen jag fått testa och ändra tänk på mest av de jag haft hemma och nu i slutet på förra året så hittade jag något som funkade för oss. I helgen har jag fått gå ifrån det helt, till en teknik som jag redan provat och vet att den inte fungerar.
När jag då säger detta så får jag prova ett varv på mitt sätt och då är han ju mycket lugnare och hoppar mer avspänt, självklart satt spänningar kvar sedan innan men han sansade sig lite och rytmen blev iaf mycket bättre.
"Men då satt han ju inga muskler" "Det är ju bara du som är ansvarig för din hästs träning"- just precis därför jag sa något när det inte kändes rätt?! 
 
Jag förstår hans tänk och jag vet vad han vill, jag tar åt mig det han säger och tar med mig lite till vardagsridningen. Men efter att ha haft en häst som Castro så har jag lärt mig att man kan inte stöpa alla hästar i samma form. Alla är olika och alla vill jobbas på sitt sätt och om jag försökt mig på denna ridning på Castro så hade han dödat mig.  
 
Jag förstår att han ville lära ut sin teknik och det är ju jätte bra, det jag inte tyckte om var att han inte lyssnade eller frågade vad man själv tyckte och när man väl sa något så tog han inte till sig det. Enligt mig så måste man kunna ha en diskussion med sin tränare och tillsammans hitta ett bra läge för häst och ryttare, här kändes det mest som att han hade sitt sätt och allt annat var fel. Han frågade inte heller något om hästarna, förutom ålder, eller dig själv innan träning, vilket jag ändå tycker är en ganska viktig detalj. 
 
Jag gillar inte att klaga och ha ursäkter för att man rider dåligt. Några frågade om jag hade förklarat att mina knän var paj, men jag kan inte ha dom som ursäkt för att jag inte kan rida klokt, jo visst blir det lite svårare med balansen nu när jag inte har tillräckligt med muskler vilket gör knäna instabila och just nu är de ju även överansträngda, men när man ridit i över 20år så borde man vara bättre än såhär trots lite sämre kropp än de andra i ens ålder. 
Jag har väl ridit i sadel 2-3 veckor nu så jag har inte kommit in i rätt ridning ännu, trampet i stigbyglarna är inte som det borde och jag har för mycket balans i tyglarna istället för stigbyglarna, vilket medför att hästarna knäcker av..
But still, jag kan inte skylla på dom och jag kan bättre än såhär. 
 
Han kommer ner fler gånger och då är det nog bara Älgen som får följa med, på henne funkade detta helt okej och jag kan lära mig mycket, men Quando får hålla sig till Jan, han förstår lugnet jag själv måste ha och att det inte går att pressa Q till arbete, iaf inte på detta viset. 
 
Jag har inget emot Micke eller hans tänk, det funkar säkert på majoriteten av alla hästar och de flesta var nöjda!
Problemet med mig är väl att jag hittat ett tänk som jag sett och känt resultat på och när man då skall ändra om till något helt annat och känner en negativ reaktion på detta och sen inte får en chans att förklara och diskutera så blir iaf jag ganska irriterad. Förut har jag alltid varit tyst och gjort det jag blivit tillsagd, men nu var jag faktiskt tvungen att säga till att det inte funkade, jag är så himla rädd att förstöra det jag lyckats bygga upp med Quando och igår kändes det som att vi tog 20steg tillbaka.. 
 
Jag vet att han är bättre och har mycket mer erfarenhet än mig, men vi var nog lite för olika i tänket för att klicka fullt ut, iaf denna gång. 
 
Nytt försök nästa månad. 😊
 
Ingen film kommer att komma upp, för det vill nog ingen se, allra minst jag. 😅
 
 Tyckte att denna bild passade bra till detta inlägg.. 

Salka

Salka
Född 2005
Akribori - Martini
 
 
 
 
 
När hon kom till mig så hade hon stått i en hage i 6(?) månader, om jag inte kommer ihåg fel. (Det kan ha varit Binge som stått så länge, men ja hon hade vilat ett tag iaf)
 
Iaf så var det att börja om från början och bygga långsamt. Huvudet hade hon helst rakt upp i luften och någon direkt bjudning hade hon då inte. Att rida mot ett hinder var som att rida mot en vägg, ingen härlig känsla men hon hoppade alltid iaf. 
 
Hon var väldigt känslig för låga utrymmen och höga ljud, så som bilar, flygplan mm. Som tur var så är vårat stall väldigt högt i tak, iaf den delen hon stod i, och bussen är även den typ 1m högre än en vanlig transport, så vi kände aldrig av detta problem med henne. Men ja bilar och flygplan fick vi känna på och någon gång hamnade jag på marken. 
 
I hoppningen så blev hon bättre och bättre och bjudningen kom mer och mer vartefter hon fick mer ork. Hon har väldigt mycket kraft i sina språng men lite hängande framben så det ramlade ofta en bom om man kom lite djupt. Detta berodde nog mycket på saknad av styrka och det blev bättre med tiden. 
 
Vi tränade banor på 1.30m och tävlade upp till 1.25m med placeringar. Var själv lite sugen på att köpa henne då vi passade ganska bra tillsammans och jag tror nog vi haft ganska kul, men samtidigt fick jag chansen att köpa Quando och ja resten vet ni. Förhoppningsvis så kan han en vacker dag bevisa att jag gjorde rätt val, är lite tveksam för tillfället. 😉 
 
Iaf så blev hon sen såld till en familj här på Gotland där hon fortfarande bor men rids nu mest av lillasystern. 
 
 
 
 
 

Kommentar + Svar

Fin hon såg ut vet du hur hon går nu
 
 
Finns ett enkelt sätt att få reda på detta, tdb! 
Om ni är intresserade av att veta vad hästar som jag ridit förut går nu så är det bara att klicka in där så ser ni. 😊
 
 
 

Vanilla Sky

Vanilla Sky
Född 1999
Imp. Danmark
Okänd-Okänd
 
 
 
 
Detta var min dåvarande pojkväns D-ponny. Han ville inte tävla men det ville jag så jag fick låna henne på iaf två tävlingar och några träningar. Vi var ju typ bara tillsammans i 3 månader så mer än så hanns det inte med.  😉 
 
Men iaf så var det en riktigt fin ponny, väldigt känslig i munnen och för egentligen alla hjälper. Hoppade allt du styrde på och det med en jävla power. Om ändå mina storsatsar hade haft den tekniken så hade jag varit glad. Frambenen uppe vid öronen och bakbenen över hinderstöden. -ish 
Denna ponny travhoppade 1.40m med mig på ryggen och hoppade enstaka hinder på 1.30m utan problem. 
Vi tävlade upp till La med som sämst 4 fel. En riktigt fin ponny som nog skulle kunna gå hur högt som helst med rätt ryttare. 
 
Hon blev sen såld till fastlandet. 
 
 
 
 

Älg

Igår fick Älgen gå hoppträning för Ninna, vår första hoppträning på, ja innan jag opererade mig. 
 
Piggelin som absolut inte ville lyssna på den som satt på ryggen, är väl bästa förklaringen på hur hon var igår. Men det är skönt att hon börjar få lite mer bjudning och temperament nu, förut har hon ju bara varit och gjort allt man bett om men inte mer än så. 
Men nu har hon piggnat till men då fungerar ju inte bromsen istället. En halvhalt kan man lika gärna skita i att försöka sig på för galoppen är ändå precis lika stor som innan. Vilket gör det lite svårare att parera hindren, även om du känner att det här kommer bli knas så kan du inte göra något åt det eftersom Älgen glatt har tagit tag i bettet och kör sitt egna race, så det blev faktiskt lite knas på något språng men jag skyller på att vi båda är lite ringrostiga och har en bit kvar för att komma tillbaka till där vi var när vi slutade. ;) 
 
Men så länge damen är glad och positiv så är jag likadan. Fina Älg. :) 
 
 
 

Den där lilla..

Lillen har väl mer eller mindre haft ett trotsliv men just nu verkar det som att han även hamnat i 5års trots utöver detta. 
 
Varje ridtur skall börja med någon slags undanmanöver eller test på om matte är med på noterna. På banan beter han sig helt okej, skall alltid vägra gå till något hörn och bocka lite, men det brukar alltid gå över fort. 
I skogen däremot.. 
Han vägrar att gå först, han är "rädd" för allt och tvärvänder eller stegrar sig om du försöker tvinga honom att gå framåt. 
Men om han då får gå bakom den andra hästen så blir han sur om han inte får gå precis i dens rumpa. Och om man har en häst som Castro som går först så vill man helst hålla sig minst 3m bakom. 
Om man då ber han att hålla lite avstånd så flyger han rakt upp i luften och skall sen bocka ifatt den andra hästen. 
 
Igår fick han därför gå den hårda skolan - Vänta och lyssna på vad matte säger. 
 
Castro gick först och Lillen efter. 
Lillen blev stressad så fort Castro var mer än 1m framför. 
Halvhalt-Klapp-Halvhalt-Klapp-Osvosv
Galopp fattas enbart om matte ber om det-Klapp så fort han saktar av. 
Han blir väldigt stressad av att inte få göra precis som han vill så det gäller att jag själv är så lugn som jag kan va, annars blir det bara 7 resor värre och ingen lär sig något vettigt av det. Så mycket klapp och beröm så fort han slappnar av och går i den takt jag ber om. 
Största problemet är att han trampar mer luft än mark när han blir stressad så man hamnar lätt en bit bakom den andra hästen, så emellanåt så får han ta en kort galopp för att komma ifatt lite så att det inte blir allt för jobbigt för honom. 
 
Han är en väldigt känslig häst och lyssnar väldigt bra på halvhalter trots att han är stressad och egentligen bara vill ifatt den andra hästen. Så han vill göra rätt och lyssna men han förstår nog inte riktigt vad jag vill och vad han gör för fel. 
Han är egentligen världens snällaste och är inte dum i sitt beteende, han tror bara att hela livet är en lekstuga och förstår inte varför jag skall göra allt så mycket tråkigare. 
 
 
Idag blir det vila och lite fundering på livet. Sen är vi på't igen på Tisdag. 
 
Min lilla favoritprins!

Kommentar + Svar

Fick hon någon nyårskyss?
 
 
Haha visst fick jag det. Dock lite kvinnligare än vad jag är van med, men ja det var en fin puss ändå. 😉 
 
 

Första hoppträningen

Igår hopptränade jag Quando för första gången efter min operation. Han tyckte det var väldigt kul att få busa runt med andra hästar och bockade endel till att börja med. Men tillslut så kunde han koncentrera sig helt okej iaf och fick till några fina språng. 
 
Vi hoppade inte speciellt högt, absolut max 1.10m så det vart en liten mjukstart för oss båda. 
 
Jag kände mig enormt ringrostig och det kändes mest som att jag flaxade runt där uppe med all balans i tyglarna, vilket ju då gör att Q krummar ihop halsen och blir kort som en B-ponny. Men vi har ju lite tid att träna tills tävlingarna kommer igång iaf så förhoppningsvis blir vi bättre. Glada och positiva var vi båda två iaf. 😄
 
Film kanske kommer senare. 
 
 
 

Hej Hej

Har haft lite att göra nu runt jul/nyår så har inte haft så mycket tid över till denna blogg. 
 
Iaf så har jag nu premiärhoppat mitt knä, vilket gick helt okej. Älgen var busig och tyckte det var kul att få hoppa lite igen så hon drog järnet mot hindren. Kul att hon var pigg och glad men eftersom jag tappat lite nu under min vila så såg det väl kanske inte jätte vackert ut. 
Quando var ovanligt spänd och eftersom jag inte var helt avspänd själv så blev det inga supersprång. Men det kändes helt okej iaf och väldigt kul att vara lite igång nu igen. 
 
 

RSS 2.0