rhakansson

Det är något speciellt med Jans träningar. 

 

Så fort Quando kom in i ridhuset så lös han upp och gnäggade, vilket han inte brukar göra om det inte är någon kompis i närheten. Det var liksom som att han blev så glad när han kom in i ridhuset. 

 

Han taggar till lite extra i ridningen också och blir mycket känsligare för alla hjälper och överdriver gärna lite över de små hindren/bommarna. 

 

När vi började hoppa så satt väldigt mycket spänningar kvar i honom. De 2-3 sista galoppsprången innan hindren så kastade han sig iväg och fick då lite snabba och låga språng. Men de blev lite lugnare på slutet iaf. 

 

Jag lyckades självklart dra knät i ett hinderstöd redan vid andra övningen, vilket inte borde bli en så stor grej egentligen eftersom det är plaststöd, men nu var såklart hållaren precis där jag slog i knät så efter det så kunde jag inte lägga något stöd alls i den stigbygeln utan att det skar till i knät, mamma fick trava av han sen när vi var klara för det var helt omöjligt för mig. 

Men hoppa klart skulle jag självklart göra ändå. Jag fick bara sitta ner lite mer och knipa i sprången så det inte gjorde ont i landningen,  snäll som Q är så skulle han ju slänga omkring i vissa landningar också men då var det bara att snabbt försöka komma till ro igen och få tillbaka en normal galopp. 

 

Sista rundan blev helt ok, vi är inte samspelta ännu och han är lite för spänd för sitt egna bästa. Men han gjorde några helt ok språng iaf så jag är ändå nöjd om man ser på förutsättningarna. Nu hem och träna på lugnet igen så får vi se om vi kan komma tillbaka till där vi var förra året. 😊

 

 

Jag är numera ganska halt och har fått en extra knäskål, så vi får nog gå tillbaka till barbacka ridning ett tag nu tills jag kan stödja klokt på benet igen. Aja huvudsaken är ju att jag inte vrickade till knät utan slog i det, så ingen allvarlig skada skall ha skett.