rhakansson

Lite rätt hade jag igår när jag sa att något fastnat i leden på knät. 

 

Eftersom knät bara blev värre och värre under natten / morgonen så åkte far och jag in till akuten. 

 

Pappan med dålig rygg fick bära mig fram och tillbaka i huset medans jag hade full koll på att knät inte rörde sig 1mm. Tillslut kom vi ut till bilen och fadern bogserade in mig i framsätet. Jag kan ju inte påstå att det var min bästa bilfärd här i livet. För det första så hade jag till och med svårt att ligga utan att knät höll på att sprängas, så att först ha blivit buren en massa och sen bli sittandes i en bil var mindre kul. Detta resulterade i att jag höll på att svimma i bilen på parkeringen. Min kropp klarar nämligen inte av att ha ont så då stänger den av sig själv... 😅

 

Men ja in kom jag och domen blev att rester av korsbandet hade letat sig in i leden och låg där och myste sig, tydligen är det ganska ovanligt att detta sker. 

Eftersom jag inte kunde sträcka på benet så fick jag en 30cm lång spruta in i knäleden full med bedövning, jag erskänner att jag kan ha överdrivit lite när det gäller storleken på nålen men den va fan inte liten iaf... och skönt var det inte. 

Sen fick jag pressa ut benet och tjoff sa det så hoppade den lilla senbiten tillbaka till där den skulle vara. Detta var en fruktansvärt äcklig känsla skall ni veta, men så fort den hoppat ut så var jag som ny igen. No more pain!

 

Denna fina blomma fick jag av fia för att jag varit så duktig hos doktorn. 😊