Alla hästar borde vara som Castro.

Lat som man är sådär efter kl 18 och man fortfarande har en häst kvar att motionera här hemma där man inte har något ridhus, tog man tränset som redan fanns i stallet, klädde av hästen ett täcke och hoppade upp på stallplan i mörkret för att sen gå vidare till ängen som ligger intill gården.
 
Att rida iväg ensam, barbacka på ett halt täcke på en skrittbockandes/halvknepig 18 åring i snöstorm och mörker kan väl anses som något väldigt idiotiskt.
 
Men ja det är väl ingen som påstått att jag alltid tänker igenom mina val här i livet.
Man vet inte förens man provat helt enkelt.
 
Men ja jag kan inte säga så mycket annat än att jag är mer än stolt över min gamle man. Han gick strålande med tanke på förutsättningarna. Visst var han lite småstel och inte helt förtjust i de kalla vindarna mot ansiktet, men eftersom jag red acceptabelt bra så stod han ut och gjorde det som hon där uppe på ryggen sa åt honom.
 
Inte spänd, inte dum, inte bråkig eller tittig, utan bara den där perfekta hästen som han innerst inne är. Precis som rubriken lyder, Alla hästar borde vara som honom(!!) Han en häst man kan känna sig 110% säker på (så länge man själv sköter sig) och skulle aldrig göra något dumt "bara för att han kan".
 
Jag kunde nog inte fått en så mycket bättre häst för de där 60 000 kronorna. Du Underbara skapelse!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0