rhakansson

Under kanske 1 månads tid så har jag haft lite svårt att andas, det skär in vänster bröst så fort jag tar ett lite djupare andetag. Dock har det inte varit speciellt farligt utan det har liksom gjort ont i någon minut och sen har det nästan försvunnit helt.

 

Men imorse när jag vaknade så kunde jag bara ligga i en och samma ställning för annars skar det in så in i helvete mycket så att det verkligen inte gick att andas. Nu är det lite bättre, men jag kan bara ta väl digt små och mjuka andetag.

 

Självklart har jag varit smart och googlat mina symptomer och kommit fram till att jag har en propp i lungan, det eller innre stress, och ja ni som känner mig vet att jag inte varit stressad en enda sekund i mitt liv. Haha

 

Så ja bevisligen så börjar man bli gammal, 21år och helt slut i hela kroppen (liten övedrdrift kanske), Ett råd till er alla unga där ute, bli inte gamla, krämperna kommer direkt efter man fyllt 20. ;)

 

 

Om jag inte blir bättre så får nog mina kära djur vila idag, kanske att jag orkar rida Castro, men det får vi se. I övrigt så kommer det gäster hem till oss ikväll och min kära broder klev precis innanför dörren. Mycket trevligt, förutom att han då inte verkade tycka speciellt mycket synd om mig, utan mer synd om sig själv för att han behövt kliva upp vid 4.