Quando
Quando
f.2008
e. Qalle ue. Amiral

Meriter innan mig: Han var lite sen redan innan jag köpte honom, men han hade iaf startat upp till 1m, aldrig felfritt dock. Jävla slarvpelle..
Våran historia: Jag köpte han lite spontant sådär i slutet av September(?) 2012. I en vecka så gick det väldigt bra, han var den där lilla drömhästen som jag trodde mycket på, men den drömmen krossades ju ganska fort, bokstavligt talat.
Vi hade åkt till Rävhagen och skulle hoppa lite själva, han var väl lite sprättig som han alltid är så jag tänkte väl inget speciellt på det. Började med att skutta runt lite på typ 50cm vilket gick bra, men sen när mamma höjde upp kryssoxern till, ja vad kan den ha varit 70cm kanske(?!) så gick det kanske inte lika bra...
Vi kom rätt på hindret och han hoppade normalt med frambenen, men sen så sparkade han rakt upp med bakbenen, över hinderstöden, samtidigt som han körde på en liten fin skruv i landningen och sen hoppade iväg 90grader åt höger. Jag kan ju säga att jag inte hade en chans att sitta kvar med min kassa balans. Så jag flyger rakt upp i luften och landar på benen, vilket gör att knät trycks ihop och trycks innåt.
Först trodde jag inte att det hade hänt något, men eftersom jag varken kunde sträcka på benet över huvud taget eller stödja på det så förstod jag väl att något hade hänt, dock trodde jag att det bara var en kraftig stukning eftersom det egentligen inte gjorde tillräckligt ont för att vara trasigt.
Mamma fick iaf trava av Q och lasta på han medans jag låg kvar och väntade på att de skulle komma och bära ut mig.
Eftersom det bara var en stukning så åkte vi inte ner till akuten, "Det kommer vara bättre imorgon", men det var inte någon stor förbättring dagen efter så därför åkte vi tillslut ner till akuten.
Även där sa de först att de trodde att det bara var en kraftig stukning "Men vi röntgar för säkerhetens skull", Sen fick jag beskedet att det var en liten fraktur på skenbenet men att den låg så pass bra att det nog inte behövdes någon operation, men vi tar en skicktröntken(?) för att se bättre, och efter det fick jag bekedet att det såg väldigt dåligt ut, leden var helt upptryckt, skenbenet var helt splittrat och ledbandet uttänjt. "Rida kommer du nog inte göra varken iår eller nästa.." Men efter 10 veckor satt jag på hästen igen och efter 6månader så tävlade jag, och vann för den delen.. ;)
Men ja ridningen på Quando fick vänta ett tag och istället fick mamma rida han på marken, Pia tömköra honom och tog fajterna där och sen fick Zarah hoppa honom, men eftersom han betedde sig om en gris och kastade av henne två gånger så fick han sen avstå från hoppning med ryttare ett tag. Fy fan vad jag inte tyckte om denna häst under denna tid...
Nu fick han leva ett ganska hårt liv ett tag, lingerade han över ganska höga hinder där han fick lösa ut allt själv utan att kunna bli arg på den som satt på ryggen när det blev fel, mycket studs och annat jobbigt. Nu är han ju en häst som inte blir osäker av att riva, han kan riva hur grovt som helst fr att sen ta hindret igen utan en tanke på vad precis hänt, det enda han blir är arg på den som sitter på ryggen och tar ut allt på en själv, så därför kunde vi göra på detta vis. Annars hade vi såklart aldrig gjort det.
Tillslut så vågade jag mig upp på honom och fick ta lite fajter även från ryggen. Tillslut började vi lägga in bommar i arbetet, sen höjde vi upp dom på sockerbitar och efter ett bra tag så tog vi även fram hinderstöd, fy fan vad nervör jag var, även om hindren var max 50cm. Haha
Ett år tog det för mig att sluta vara rädd för denna häst, ETT ÅR! Vet ni hur lång tid det är?! Men numera är han den hästen jag rider helst, den jag känner mig mest säker på och den jag kan göra vad om helst med, trots att han är precis lika sprättig som förut. Dock har vi lååååång väg kvar till att bli ett samspelt ekipage, hoppningen är fortfarande svår då han ändrar sig från gång till gång, men det blir bättre och jag hoppas att vi kan utvecklas mycket iår.
Jag tror faktiskt att detta tillsut kan bli min drömhäst, eller jag hoppas på det iaf. Han är snygg, han är egentligen väldigt känslig och kräver enbart små hjälper, så tillslut kan det nog se ganska snyggt ut, även om det är ruskigt långt dit, och jag tror han sitter inne på en jävla kapacitet för vissa språng är heelt gudomliga, men det gäller bara att vi skall hitta varandra och att jag inte skall hinna förstöra honom innan det.. ;)
Det har varit en jävla resa fram och tillbaka med mycket besvikelse men nu kan jag äntligen känna ett litet hopp om denna häst och jag hoppas att han blir Castros efterträdare tillslut.
Meriter med mig: Vi har tävlat upp till 1.20m (unghäst), dock inga felfria resultat på den höjden ännu då vi alltid lyckats få ner en bom. Placeringar upp till 1.10m.
I dressyr har vi tävlat med vinster och placeringar upp till Lb:3, som bäst har vi väl haft 76% tror jag.







Dressyrdebuten gick väl sådär....


Kommentarer
Postat av: Alexandra
Hej, såg en annan häst som du har till salu och länkades till denna bloggen. Såg då filmer från denna hästen och undrar om den är till salu?
Mvh Alexandra
Trackback