rhakansson

Mina hästar är otroligt bortskämda(!!). Dom är verkligen inte uppfostrade på något sätt och vis. Castro har jag försökt att uppfostra ganska många gånger men även misslyckats precis lika många, efter 5 sek "glömmer" han bort vad man sagt till honom och gör exakt likadant igen.

 

 

 

- Dom går precis åt vilket håll de själva vill, speciellt Stina och Castro.

- Castro är fruktansvärt jobbig när man skall ta in och ut honom från hagen, han vägrar att snurra runt lite lätt och smidigt vid grinden när man skall stänga och öppna, utan istället går han antingen över en eller går rakt fram så man flyger iväg efter honom.

- Castro och Älgen är väldigt hjälpsamma när man skall ta av grimmorna, de slänger med sina huvud och drar sen iväg.

- Älgen vägrar stå tillräckligt nära boxväggen så att jag kan sätta på grimman utanför, hon skall alltid stå så att man precis inte får över grimman över öronen.

 

Ja det här är väl en bråkdel av vad mina hästar har för ideer för sig. Men så fort man har den där goda lilla mumsbiten i handen så sköter de sig som små änglar och man kan nästan tro att de aldrig betett sig illa, Castro vänder runt på en femöring medans Älgen dyker ner i grimman.

 

Castro som även har en ganska kort stubin i ridningen brukar få en liten godisbit när jag känner att stubinen håller på att brinna ut, då gör jag lugnt halt och ger honom en liten godis och klapp på halsen, och då blir hans stubin lite längre och har tålamod för ytterligare en stunds arbete.

 

Jag brukar även stretscha halsarna på hästarna innan jag hoppar av (vilket kan vara väldigt läskigt på Castro då det känns som att han skall ramla omkull eftersom han är så fruktansvärt stel. Det är då inte lätt att vara 18år)

 

Det jobbiga är väl att de blir så fruktansvärt tiggiga och nafsiga och tror att de skall få godis hela tiden och inte bara när de gjort något bra, vilket dom ofta får också eftersom de är ganska söta när de lägger huvudet på sne och tittar på en med sina valpögon (eller grisögon i Quandos fall).

Alla mina hästar är lite naffsiga och buffliga, men för mig gör det ingenting, så länge de inte hugger med tänderna så fort de kommer i närheten av händerna så är det ju bara lite mysigt. Stina som jag lärt "Puss" på kommando blir väl lite för till sig ibland och brukar nocka en istället, vilket kanske inte är det mysigaste, hon är så mjuk den där, så det häller att man är snabb ibland. ;)

 

Castro brukar även stanna av sig själv mitt i ridpasset och vända bak huvudet för att tigga godis, vilket man är tvungen att ge honom för annars vägrar han att ta ett enda steg framåt.

 

Så ja de finns ju lite nakdelar med att skämma bort dom med för mycket godis, men samtidigt så får man en väligt glad häst som har all sin uppmärksamhet på en själv (eller rättare sagt godiset) och inte på allt annat som händer runt om. Så för mig är det en självklarhet med bortskämdhet, vi alla lever ju bara en gång, eller hur?! :)

 

Och vad ville jag nu ha ut av denna text egentligen? Ja du den som det visste, haha, nej men det jag ville säga var väl att om ni är lika kassa och lata på att uppfostra era hästar på rätt sätt som jag, ta då fram en godis istället så får ni se på en riktigt lydig och glad häst! ;) 

 

Som sagt, Allt för en liten godis!