Överkänslig och överpetig!

När det gäller mina hästar samt utrustning så är jag ett riktigt psykfall, allt skall göras på mitt sätt och om någon gör annorlunda (med mina hästar) så får jag panik.
 
Och nu behöver det inte vara speciellt stora saker, utan tex om någon bara mockar på ett annorlunda sätt eller inte tar bort hår och smuts från borstarna när de använts, så börjar jag koka inombords.
 
Ingen annan får komma i närheten av mina hästars manar eller svansar med en sax. Häromdan klippte mamma svansen på Stina, utan att borsta den först och väldigt ojämnt, jag hann inte stoppa henne och det enda jag fick fram var ett gällt skrik. haha
 
Rakar mina hästar gör jag även själv, på mitt sätt, vilket är petnoga, jämna kanter överallt och inga toffsar här och var.
 
Hästarna skall ridas av mig, på mitt sätt. Väldigt sällan lånar jag ut mina hästar till andra och när det väl händer har jag lite lätt panik emellanåt. Inte för att dom rider hästarna dålig, men bara inte på det viset jag vill att de skall ridas på! ;) Mamma har fått känna på min perfektionism när hon ridit mina hästar, och det värsta är att jag blir så arg när hon inte rider precis som jag säger, vilket är ganska svårt för henne som inte ridit så mycket de senaste åren att göra. Som sagt psykfall!
 
Som ni kanske förstår så är jag väldigt överpetig och rättare sagt riktigt jobbig när det gäller mina hästar. Och när jag precis skadat mig och fick lämna över allt ansvar till min mamma var det otroligt jobbigt, hon följer nämnligen inte alls mina överdrivna regler, vilket var väldigt svårt för mig att acceptera till en böjan, men nu efter snart 10 veckor så har jag varit illa tvungen att lära mig släppa taget och tro det eller ej så har det faktikst hjälpt lite, men nej helt botad är jag inte på långa vägar, och om jag känner mig själv rätt så lär det eskalera rejält när jag flyttar ut själv till Allekvia och har fullt ansvar över all skötsel av mina hästar. ;)
 
(jag vet att jag inte gör allt/eller rider perfekt eller på rätt vis, men det är på mitt vis och ett sätt jag trivs med)
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0